Lyssnade såklart till Malin Baryards sommarprogram.
Intressant - hon menar att det är bara upp till ryttaren om man vill bli bra och duktig. Vi är så bra på att skylla på allt runt omkring men egentligen är det bara du som ryttare som kan påverka allt även det som är runtomkring! Intressant tanke för så tror jag med. Hon menar att allt går att planera, det måste vara en proffsplanering i allt och då blir du bäst.
Hennes granne hade varit en sådan bortskämd liten ponnyunge som kastade spöet på sin mamma, hjälmen på flickvännen och skrek på alla när det gick dåligt, sedan åkte han till Tyskland i 4 år och kom tillbaka som fullfjädrad tävlingsryttare, med ett minitiöst tävlingsupplägg! Det handlar om att göra sitt bästa i tävlingsammanhang och går det dåligt är det alltid en ny tävling till nästa helg! Man måste kunna njuta när det går bra på tävling men också bita ihop och fortsätta i nästa tävling när det går dåligt.. Du måste satsa allt för att lyckas som ryttare..
I Whittaker stallet gick de runt och kollade om det fanns ett enda dammkorn på hästarna och i så fall blev den som missat det "hängd".
Hon tog också upp att det är fascinerande att 19 år efter första gången man kom på ngn som använda ojusta metoder (som exempel gavs barrering) har man fortfarande inte kommit till rätta med problemet! Ja det är faktiskt fascinerande, jag håller med henne. Barrering är misshandel precis som grisfösning inom travet och rollkur i dressyren!
Jag gillar Malin och hennes inställning till hästlivet.. att leva med hästar är det närmaste mänskligt slaveri man kan komma - det är alltid hästarna som bestämmer! Så sant så...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar