Dikt, forts..

Ibland är det svårt att veta bra saker. När man är mamma till en tonåring vet man ofta ingenting alls. Tonåringen vet allt själv. Svårt och lite sorgligt i hjärtat - när man själv tycker att man vet bra saker och saknar de förtroliga stunderna som fanns förr..

Ibland glimtar de där underbara härliga stunderna förbi - och man tror att allt är som förr - som när tonåringen var barn - men det är det inte och kommer aldrig heller att bli igen.
Det blir på ett annat sätt - ett vuxet sätt - kanske t o m ett bättre sätt? Framtiden är fantastisk; att erövra och forma..

Det finns mycket positivt också med tonåringen. Blomman har slagit ut! Från ett sött och gulligt barn till en otroligt, vacker skönhet!! Förr räknade man konfirmationen som ett inträde i vuxenvärlden och så kanske det är?

Läs även andra bloggares åsikter om vardagsbetraktelser, barn, hästar, sol, Spanien, dressyr, resor